Påverkan på slemhinnorna, framförallt matstrupe och magsäck gör att jag inte kan äta eller dricka alls, i bästa fall får jag i mig 1-2 dl vatten. Lägg där till en trötthet utan like. Ja, nu är det faktiskt väldigt kämpigt och på måndag blir det ny dos cytostatika. Jag som redan gått ner 12 kilo kommer att fortsätta krympa. Var i kontakt med onkologens jour och har fått några syrahämmande tabletter men jag har ännu inte känt någon förbättring. Det börjar också bli svårt att sysselsätta sig men i går fann jag åtminstone en tröst när jag tittade på filmatiseringen av ”Bombi-Bitt och jag” efter Piratens debutbok. Visserligen en gammal produktion men men med Piratens lugna speakande. Särskilt fascinerade var naturscenerna med Bombi-Bitt och Eli när de vandrar omkring i skogen på våren, endast barfota på ängarna. Ja, det ska jag också göra när den tiden kommer, måtte den snart komma. 2020 var ett jäkla år som jag sent ska glömma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar