Vinst! 🇸🇪

Mitt äldsta barnbarn vann idag en dressyrtävling! Grattis!

Sista klippet

Blir utskiven från onkologen i e.m. 😃

Sjukhusmat

”Shepherd ́s pie”. Mycket godare än det ser ut. Dessutom skånsk äpplekaka med vaniljsås!

På västfronten intet nytt...

 Jag är fortfarande inlagd på onkologen. De huvudsakliga besvären har varit rubbningar i salt och vattenbalanserna som utmynnat i extrem trötthet och uttorkning med lågt blodtryck. Efterhand har värdena förbättras och jag är betydligt piggare nu. Ser fram mot en permission i helgen! 😊

Eget rum! Lyx!

Personalen här är fantastisk! Bl.a. går läkaren oförtrutet runt bland oss ca 10 patienter och hjälper till med allt möjligt. Bättre vård finns inte att få, jag har det väldigt bra och är ganska säker på att komma hem till helgen igen. Om två veckor ska cellgiftsbehandlingen starta, som jag förstår det är det inte så grym behandling jag får, värsta biverkningar är trötthet och illamående. Det lilla hår jag har får jag behålla! Och bäst av allt, jag behöver ej vara inlagd!

😊

Inlagd igen!

Nu på onkologen, lågt blodtryck och lite njursvikt. Är nog snart hemma igen! 👍🏼

Mens agit molem

Dvs, andens seger över materien. Det behövs när man är så orkeslös. En runda runt kvarteret får räcka, det är ju ganska hyfsat väder fortfarande.

Fler godsaker!

För första gången i mitt liv har jag fått äta färska hjorton i Malmö. Det var Ingrid som lyckades med konsttycket att få fram dem. Gud så gott! Det var nog 35 år sedan sist när vi var på besök hos Christer och Gerd i Gällivare i mitten på 1980-talet.

Återbesök hos min kirurg

 Nu har jag fått en bra översyn på min sjukdom och vidare behandling. Tumören var lite större än jag fått för mig, dock finns ingen synlig spridning men för säkerhets skull ska jag genomgå en cellgiftsbehandling i tre månader. Jag kommer att ha ett nedsatt immunförsvar och därmed att isolera mig socialt fram till jul. Faller denna behandling väl ut kommer man att ta bort stomin och återställa tarmfunktionerna. Går detta bra blir jag kallad ett år senare och är jag frisk då väntar man ytterligare tre år och möjligheten att bli friskförklarad blir aktuell. För den som är intresserad av statistik och siffror; femårsöverlevnaden är cirka 80-90 % medan den relativa femårsöverlevnaden är 60-70%, då har man tagit hänsyn till den normala dödsrisken för en man i min ålder.

Det var fakta det!

Nu till känslorna! Är ständigt trött men börjar få tillbaka aptiten. Det är lite jobbigt att besvära Marianne för jämnan, men å andra sidan hade jag gjort samma sak för henne. En annorlunda sida av saken är att jag blivit extremt ljudkänslig, mycket passande nu när Kronprinsen renoveras...

😃

Godsaker!

Ingrid hade köpt med sig björnbär till min stora förtjusning!

Små framsteg! 😊

 Äntligen känns det som det går på rätt håll! A small step for a man, I gigant leap for my life! Bara känslan av att ha passerat absoluta nollpunken är upplyftande. Idag lyckades jag både borsta tänderna, duscha och tvätta håret innan klockan 11. En viss ökning av aptiten kan märkas, om än minimal.

Jag spär på känslan av ett nytt liv med att sluta med alkoholen också. Marianne och Ingrid ska ut och promenera i det fina brittsommarvädret. Jag nöjer mig med ett varv runt våra kvarter.

Imorgon ska jag till min kirurg för att få reda på fortsatt behandling!

😎😃

Trötthet och tomhet

 Nu har jag varit hemma fem dagar. Det som dominerar är en enorm trötthet, allting känns väldigt jobbigt. Förhoppningsvis är det övergående men det är lite tröst just nu. Det finns säkert en stor psykologisk faktor med i spelet, känslan av att inget är roligt gnager genom dagarna. På onsdag ska jag på återbesök hos min kirurg och då får jag förhoppningsvis lite större klarhet i mitt tillstånd.

Jag tycker inte om att skriva så här negativt, men det är så jag känner. 😌😒

Hemma!

Äntligen hemma! Utrustad med ett halvt apotek för 1500:- och mängder av tidsbokningar hos kirurger, stomiskötersker, vårdcentraler m.m. ska jag försöka återgå till ett mer normalt liv. Men tiden läker alla sår!

Hemgång!

Idag blir jag hemskickad, trots allt. Efter en månad ska det bli skönt att komma hem och borsta tänderna...och få avlägsnat röret i skallen! 😁

Skämt åsido, så här ser jag ut just nu. Det som ser ut som en navel är operationsmetoden ”laparoskopi-titthålskirirgi”. Suturerna skall tas av vårdcentralen inom några dagar. Jag känner mig något så när säker på att sköta stomin, är mer osäker på sårförbanden om det börjar läcka. Men hemgång är defenitivt inte frisk och vägen dit blir ganska lång. Vad var det Churchill sade ”this is not the end” etc.

Om helgen...

Här sitter jag och väntar på taxi på väg till kirurgen efter en helg hemma. Den blev inte vad jag väntade mig, mådde inte alls bra, till och med skönt att komma tillbaka där man får all hjälp som tänkas kan. Stackars Marianne får ta en stor del av min frustration. Men jag ger inte upp, det blir nog bättre i veckan! 🤗

Permis över helgen

Gud vad skönt att få vila sig i sitt eget hem efter fyra veckors vistelse på kirurgen 9. Jag har permis till söndagkväll. Ett litet bakslag inträffade idag när jag fick reda på att jag måste genomlida en cytostatika behandling om cirka 8 veckor, för säkerhets skull. Under tiden tillhör jag alltså en ”särskilt utsatt grupp”, dvs jag måste begränsa mina sociala kontakter rejält!Nåja, det får väl gå det också men tuffast blir att inte kunna träffa barnbarnen.

Permis och besök i hemmet!

Skönt med storrengöring!