Mens agit molem

Dvs, andens seger över materien. Det behövs när man är så orkeslös. En runda runt kvarteret får räcka, det är ju ganska hyfsat väder fortfarande.

Fler godsaker!

För första gången i mitt liv har jag fått äta färska hjorton i Malmö. Det var Ingrid som lyckades med konsttycket att få fram dem. Gud så gott! Det var nog 35 år sedan sist när vi var på besök hos Christer och Gerd i Gällivare i mitten på 1980-talet.

Återbesök hos min kirurg

 Nu har jag fått en bra översyn på min sjukdom och vidare behandling. Tumören var lite större än jag fått för mig, dock finns ingen synlig spridning men för säkerhets skull ska jag genomgå en cellgiftsbehandling i tre månader. Jag kommer att ha ett nedsatt immunförsvar och därmed att isolera mig socialt fram till jul. Faller denna behandling väl ut kommer man att ta bort stomin och återställa tarmfunktionerna. Går detta bra blir jag kallad ett år senare och är jag frisk då väntar man ytterligare tre år och möjligheten att bli friskförklarad blir aktuell. För den som är intresserad av statistik och siffror; femårsöverlevnaden är cirka 80-90 % medan den relativa femårsöverlevnaden är 60-70%, då har man tagit hänsyn till den normala dödsrisken för en man i min ålder.

Det var fakta det!

Nu till känslorna! Är ständigt trött men börjar få tillbaka aptiten. Det är lite jobbigt att besvära Marianne för jämnan, men å andra sidan hade jag gjort samma sak för henne. En annorlunda sida av saken är att jag blivit extremt ljudkänslig, mycket passande nu när Kronprinsen renoveras...

😃

Godsaker!

Ingrid hade köpt med sig björnbär till min stora förtjusning!

Små framsteg! 😊

 Äntligen känns det som det går på rätt håll! A small step for a man, I gigant leap for my life! Bara känslan av att ha passerat absoluta nollpunken är upplyftande. Idag lyckades jag både borsta tänderna, duscha och tvätta håret innan klockan 11. En viss ökning av aptiten kan märkas, om än minimal.

Jag spär på känslan av ett nytt liv med att sluta med alkoholen också. Marianne och Ingrid ska ut och promenera i det fina brittsommarvädret. Jag nöjer mig med ett varv runt våra kvarter.

Imorgon ska jag till min kirurg för att få reda på fortsatt behandling!

😎😃

Trötthet och tomhet

 Nu har jag varit hemma fem dagar. Det som dominerar är en enorm trötthet, allting känns väldigt jobbigt. Förhoppningsvis är det övergående men det är lite tröst just nu. Det finns säkert en stor psykologisk faktor med i spelet, känslan av att inget är roligt gnager genom dagarna. På onsdag ska jag på återbesök hos min kirurg och då får jag förhoppningsvis lite större klarhet i mitt tillstånd.

Jag tycker inte om att skriva så här negativt, men det är så jag känner. 😌😒

Hemma!

Äntligen hemma! Utrustad med ett halvt apotek för 1500:- och mängder av tidsbokningar hos kirurger, stomiskötersker, vårdcentraler m.m. ska jag försöka återgå till ett mer normalt liv. Men tiden läker alla sår!

Hemgång!

Idag blir jag hemskickad, trots allt. Efter en månad ska det bli skönt att komma hem och borsta tänderna...och få avlägsnat röret i skallen! 😁

Skämt åsido, så här ser jag ut just nu. Det som ser ut som en navel är operationsmetoden ”laparoskopi-titthålskirirgi”. Suturerna skall tas av vårdcentralen inom några dagar. Jag känner mig något så när säker på att sköta stomin, är mer osäker på sårförbanden om det börjar läcka. Men hemgång är defenitivt inte frisk och vägen dit blir ganska lång. Vad var det Churchill sade ”this is not the end” etc.

Om helgen...

Här sitter jag och väntar på taxi på väg till kirurgen efter en helg hemma. Den blev inte vad jag väntade mig, mådde inte alls bra, till och med skönt att komma tillbaka där man får all hjälp som tänkas kan. Stackars Marianne får ta en stor del av min frustration. Men jag ger inte upp, det blir nog bättre i veckan! 🤗

Permis över helgen

Gud vad skönt att få vila sig i sitt eget hem efter fyra veckors vistelse på kirurgen 9. Jag har permis till söndagkväll. Ett litet bakslag inträffade idag när jag fick reda på att jag måste genomlida en cytostatika behandling om cirka 8 veckor, för säkerhets skull. Under tiden tillhör jag alltså en ”särskilt utsatt grupp”, dvs jag måste begränsa mina sociala kontakter rejält!Nåja, det får väl gå det också men tuffast blir att inte kunna träffa barnbarnen.

Permis och besök i hemmet!

Skönt med storrengöring!

Ofullständig blog

Jag hinner inte riktigt med att sköta bloggen, ni får ta det för vad det är. Skriver mer när lusten faller på.

😊

Lördag 8 augusti

Det var här allt började. I väntan på att få komma in till akuten, här visste jag inte vad som väntade. Men sedan gick det undan, dagen efter blev jag opererad första gången. Det kändes konstigt när Marianne lämnade mig, vi är inte särskilt vana att vara utan varandra. Nu är jag duktigt trött på att vara inlagd och hoppas snart komma hem! 

Ny bulletin!

Äntligen gör jag lite framsteg! Nu verkar det som att jag får komma hem i nästa vecka. Kroppen är som en nittioårings och jag har mycket att ta igen när jag kommer hem. Trevlig helg på er alla! Hoppas komma med fler goda nyheter nästa gång! 😄🙏🏻

Skickat från min iPad

Lite mer optimistisk idag

Hyggliga sköterskor på stomiteamet tyckte att yngsta barnbarnet skulle ha detta djur!

Missmodig...

Fick precis reda på att jag inte får permission till helgen. Men det var ju två stora operationer och det gäller att inte tappa sugen. Det värsta just nu är dock smärtorna som besvärar mig dygnet runt trots smärtlindring. Försöker vara tacksam, trots allt, att man bryr sig om mig men just nu känner jag mig väldigt asocial, orkar inte prata med någon. Enda trösten är Marianne som troget  besöker mig...

Uppgradering

Jag har uppgraderat mig till businessclass på Kirurgen. Dyrt, men värt pengarna! 🤪

Bästa stunden på dagen

En första befrielse

Äntligen blev jag av med magsonden, slangen i näsan ner till magsäcken.

Marianne på besök

Moderering

Jag har kanske varit lite väl optimistisk i min glädje övar att cancern är borta. En så omfattande operation innebär så mycket annat. Det är många komplikationer som fortfarande kan tillstöta, jag ska inte räkna upp dem här men det gäller att inte ropa hej förrän man är över bäcken.

Jag är i alla fall omgiven av kompetent och vänlig personal som vårdar mitt gigantiska operarionsärr på buken. Återkommer efterhand som behandlingen fortsätter. 😊

Verdis Triumfmarsch

Ja, så känner jag mig inombords, segerns sötma! ✌🏼

Fortsatta smärtor...

1. Nu gäller det att bita ihop, man ska nu minska på mängden smärtstillande för att få ordning på tarmfunktionen. När det är klart kan jag bli av med magsonden som är ganska besvärande. Räknar med att få permission 28-29 augusti. Glädjande nog verkar det som jag kommer helt att slippa stomin på sikt, men nu tittar vi sex månader framåt! 😀

För medicin nördar

JFF10 Loopileostomi
Preoperativ bed	Patient som inkommit i ett kraftigt kolonileus sekundärt till en strikturerande tumör på 14-15 cm nivå. Avlastad med kolostomi för drygt 2 veckor sedan. Har därefter fallit ihop i kolon. Genomgått MR-rektum, CT-thorax utan tecken på lokalt avancemang eller metastasering. Har ett lindrigt tunntarmsileus som han har legat med sedan slutet av förra veckan men som nu har blivit bättre gradvis. Även drabbats av en sårruptur och vi planerar nu definitiv resektionskirurgi, åtgärd av bukväggen och primäranastomos med skydd av loopileostomi.
Operationsberättelse	Undertecknad, Dr Vilhjálmsson och dr Dahlbäck inleder operationen och kommer in i medellinjen. Har lite oment som krupit ut mellan fasciekanterna strax ovanför naveln över ett 5 cm långt område. Börjar med klira oss ur detta och kan sedan lösa loss omentet från tunntarm, tunntarmen sitter med lite väsentligen luckra adherenser på 2-3 ställen så är det lite hårdare adherenser där vi får klippa med sax. Blir två mindre serosaskador som åtgärdas med 4-0 PDS sutur. Tumören fortsatt fritt förskjutbar och de som möjligt resecera. Staplar därför av stomin i peritonealplanet från insidan. Den frånförande och tillförande änden vart för sig och börjar sedan med att fria loss vänsterkolon, sigmoideum, vänster flexur och transversum för att få längd på tillförande tarm ner mot rektum. Härefter tar vi in Omnitrack och löser upp rektum med TME-teknik. Avslutar dissektionen strax ovan waldeyer's fascia då tumören sitter på 14-15 cm nivå. Intakt mesorektum makroskopiskt radikalt. Hemostasen kontrolleras efter hand och kärlligatur proximalt på rektalis superior strax nedom avgången för en viabel colica sinistra. Dr Vilhjálmsson avlägsnar sig och dr Gutlic ansluter. Vi delar då rektummesot. Sköljer nerifrån. Staplar av rektumstumpen med Contourstapler och då hamnar stapleraden aningen långt ner i samband med denna stapling och vi får lösa upp lite ytterligare rektum med hjälp av laparoskopisk Babcock och lite manövrar. Härefter har vi fin tillgång och vi staplar nerifrån med cirkulär 28 stapler en sida-ända anastomos. Blindänden är omstaplad med GIA 80 blått magasin och änden översydd och invaginerad. Anastomosen kontrolleras för täthet och vi koloskoperar nerifrån och då ser det fint ut, båda ringarna intakta. Samtliga vägglager med. Kontrollerar ånyo hemostasen. Lägger tarmarna på plats. Evakuerar vätska och tunntarm och ventrikel och lägger ett kapillärdrän nära lilla bäckenet som tas ut till höger.
Operationsberättelse	Vi tar ner gamla kolostomin och tar ut en loopileostomi här. Syr därefter förstärkningssutur och bukväggen sys med fortlöpande PDS 4-1 teknik. Agraffer i huden. Därefter en everterad loopileostomi i samma stomihål som tidigare. Stomin palperas u a. Operationen avslutas. Preparat till PAD.
PAD	Ja
Postoperativ ordination	Fortsätter Klexane. Kan sluta med antibiotika fr o m imorgon. Hustrun uppringd. Remiss ska dikteras för MDK, sköter undertecknad. Agraffer 14 dagar. Patienten ska ha kvar sin grova V-sond ytterligare några dagar och avvecklas på vår ordination och ska fortsätta hållas fastande. TPN någon dag till.

En extrem dag är slut

Och det bästa kom till slut!❤️  Visserligen har jag fortfarande kraftiga smärtor, men jag får bra hjälp av personalen. Jag tror också min grundläggande goda fysik hjälpt mig en hel del!

Opererad och klar! 🇸🇪 Allt klart!!! 😄

Rapport: en extremt smärtsam natt med massor av morfin!

Samtidigt obeskrivlig lycka av  att blivit av med cancern 

Kanske op idag?

Vid den röda markeringen ”bor” jag. Jag ska duscha 05.30 för operation, så vid 07.00 får vi se vad som händer...

Väntan på OP

Idag ska det bli av, vet dock inte hur dags. Är duschad och förberedd, taggad till tusen! Här på kirurgen opererar man 24/7 och akuta ingrepp kan ständigt förändra situationen, men jag tar det med ro, jag ligger ju bekvämt och väntar...

Nu 14.30 fick jag precis reda på att det inte blir op idag. Jag låter mig inte slås ner, det finns en dag imorgon också! 

Besök

Det råder besöksförbud men jag får träffa Marianne på neutral mark, tur det för annars hade tiden blivit väldigt lång. Fast trots allt händer det mycket hela tiden, det är inga långa stunder man ligger ostörd i sängen.

Rapport från sjuksängen på kir 9, SUS

Hej på er alla! I fotsättningen kommer jag att lämna all information om min sjukdom här på bloggen. Kom in akut lördagen 8 augusti med kraftiga buksmärtor. Redan dagen därpå blev det operation och en stomi lades upp. Efter diverse andra undersökningar konstaterades en cancertumör i nedre tjocktarmen. Som väl var i ett tidigt skede och inga metastaser syns till. Tumören skall avlägsnas i veckan och jag återkommer efterhand med ny information. Jag är envis optimist och vet att det här kommer att bli bra! Hoppas ni ska få en bra inblick i min tid på kirurgen 9, SUS!

1. Stefan ❤️

Bloggen tillfälligt i vila då jag är inlagd på sjukhus. Återkommer! 👍🏼

Märkligt ställe i Helsingör

 Svalkande överfart med Tycho Brahe i den 27-gradiga värmen!

 Vi upptäckte en kvarterskrog något undanskymt som såg trevlig ut...

 Vid beställningen insåg vi snabbt att det här var något utöver det vanliga. Bartendern och servitören pratade en danska som var omöjlig att förstå, lät mer som ett bräkande rappakalja.

 Efter en bra stunds väntande fick han rätt på beställningen, tre öl med tillhörande gammeldansk. Först ville han att jag även skulle bjuda honom på en snaps men hade nog redan fått vad han tålde...

 Sen kom han med en öl i näven och satte sig hos oss och försökte kommunicera. Gick inte alls! Möjligtvis förstod vi att han tyckte om musik eftersom han spelade hög sådan...

 Men här var en fin och annorlunda miljö.

Kivik