För en gångs skull slöade vi framför televisionen på kvällen och såg intervjun med vår svenske astronaut Christer Fuglesang.
Yngsta barnbarnet är mycket lugn och lättpassad. En sekund efter denna bilden togs blev han dock djupt förtvivlad. En dam i närheten hade ofoget att nysa vilket försatte honom i ett förtvivlat gråt. Endast mormors famn kunde trösta honom efter detta trauma.
Det var en härlig lördag. Vi passade yngsta barnbarnet ett par timmar. Tillsammans med några tusen andra tillbringade vi eftermiddagen i Pildammarna. Så här borde livet vara...alltid. Idag (söndag) ska vi träffa Inger, Gun och Erik på Margaretapaviljongen klockan 14. Du är också välkommen dit för att att njuta av eftermiddagen! Dagen till ära ska jag klä mig i Söderhavsskjorta.
söndag, april 15, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar