Södersidan vid konsthallen låg i lä och många njöt av solen.

En tura efter 9 månaders uppehåll

Det var väldigt folktomt och annorlunda att åka. Munskydd är obligatoriskt ombord och delar av båten var avstängda. Stängt hade också restaurangerna och barerna.Taxfreen hade begränsade öppettider. Ja, man undrar om det någonsin återgår till ”gamla goda tider”. Charmen och trivseln hade försvunnit, det blir nog inte något mer turande för vår del. Det är nu 20 år sedan Öresundstrafiken i Malmö försvann och det kommer säkert att bli samma i Helsingborg i framtiden. Vem vill tura i en tunnel...

Restriktionerna var många!

Lite ändringar i min behandling

Denna iskalla vinterdag dag fick jag så mitt avslutande möte med läkare på onkologen. Mina prover var bra och jag är nu utskriven därifrån men återremitterad till kirurgen dit jag skall först i augusti för en datortomografi. Hittas inget nytt där kommer man att ta bort stomin operativt, kanske i september. Att vänta till augusti beror på att först då har cellgifterna helt försvunnit från min kropp. Jag tar det med ro, jag har lärt mig att ha tålamod. Jag betraktar det hela som en liten seger mot att bli frisk!!!

Gamla hederliga Mando!

Tack vare Skatteverket blev denna lyx möjlig...det blev också en 9 km lång promenad genom Västra Hamnen och centrala Malmö, det var fint väder men ack så kallt! Nu känner jag att krafterna börjar återvända, jag har gått upp från 56 kg till 65 kg och känner mig betydligt piggare!

File mignon har varit min favorit här i 40 år! 😋

De stackars pensionärerna roar sig...

Restaurang Nils var en höjdare! Högsta poäng!

Nu tar vi igen de senaste 8 månadernas plågor.

Alla vi tre är vaccinerade och vågar äntligen träffas igen!

Äntligen vaccinerad!

Idag fick vi första dosen mot covid-19. Känns väldigt bra!

Normalisering av tillvaron

Första civiliserade badet på 8 månader! På grund av katetern i armen har jag inte fått bada alls. Det var en gudomlig känsla att bara ligga i ett hett bad i 30 minuter. Överhuvudtaget börjar livet återvända till det vanliga. Visserligen har jag kvar operationen så att jag ska bli fri från stomin men just nu tänker jag inte alls på det. Effekten av cytostatikan börjar långsamt avta och det känns underbart att ha behandlingen bakom sig. Cirka tre månader tar det innan kroppen helt har hämtat sig.

Vi kostade på oss en riktig festmåltid hos Bistro Royal på Centralen

Här befrias jag från katetern i armen som administrerat cellgifterna.

Härligt att kunna göra långa promenader igen och samtidigt har ju våren kommit till Skåne. Idag blev det faktiskt 14 grader, måste vara ett rekord för februari!

Här möts sommar och vinter. Vissa har vinterkläder, andra badar!

Mycket folk som promenerar i Västra Hamnen.

Jag kan gå långa sträckor igen, men behöver ofta sitta ner och vila.

Bästa födelsedagspresenten!✌🏼😃

Vid mitt besök på onkologen beslutades att cytostatikabehandlingen avslutas idag. Det känns helt otroligt bra att ha kommit till denna milstolpe. Magpumpen som distribuerade gifterna är nu borttagen och återlämnad. Det var den 5:e oktober behandlingen började och det blev totalt 9 omgångar. I början gick det ganska bra men efterhand kom biverkningarna alltmer att dominera, framför allt slemhinnepåverkan som gjorde det svårt att äta och dricka och därmed gick jag ner flera kilo. När det var som värst vägde jag 56 kg, nu väger jag 61kg. Nu ska kroppen hämta sig och det tar cirka 1-3 månader tills kroppens celler byggts upp på nytt. Även den tuffa smärta som ständigt gnagt på mitt humör kommer långsamt att klinga av. Nu väntar ett avslutande läkarmöte med onkologen och en återremiss till kirurgen som ska återställa tjocktarmen och stomin tas bort. Vilken härlig födelsedag det blev!

Cytostatika IX

Idag på onkologen blev det en viss förkortning av min behandlingstid då läkarna ansåg att det räcker med 10 doser, det innebär att sista behandlingen sker 1 mars. Det är klart glädjande då jag varit ordentligt påverkad och stundtals varit inlagd. Det är framförallt saltbalanserna i kroppen som farit upp och ner samt den kraftiga påverkan på slemhinnorna vilket resulterat i svårigheterna att äta och dricka. Men glädjande nog har jag gått upp några kilon! Men jag är väl medveten om vilken motståndare jag kämpar emot...

Utslag

Äntligen börjar utslagen i ansiktet lägga sig!

Om Kronprinsen

 

Sakta men säkert återfår Kronprinsen sin forna glans. Nu har man också stängt av torget som också skall helrenoveras. När blir allt färdigt? Ja, för vår del blir det när man bytt fönsterna, kanske maj-juni, hela kvarteret blir färdigt 2023-2024.

Vår inneboende klarade sin doktorsexamen idag 🇸🇪🇲🇹

Jag mår ganska bra!

De två senaste dagarna har jag faktiskt mått lite bättre och fått tillbaka min aptit. Jag har fått en veckas respit från cytostatikan och det känns väldigt bra. Däremot har huden börjat bli väldigt irriterad, det är dock inget som besvärar mig. På måndag är det dags igen, kur 9 av 12, så i slutet på mars är behandlingen över vad beträffar cellgiftsbehandlingen.

Mitt andra hem

Egentligen skulle jag komma hem idag men det blev ändrat tills imorgon. Jag har varit på onkologen så många gånger att de flesta i personalen känner igen mig. Personalen här är helt underbara och man får all den hjälp man kan önska sig. Idag har jag varit på MR-röntgen av hjärnan för att utesluta proppar eller blödningar men något sådant fanns som väl är inte. Det blev ingen cytostatika idag, man skjuter fram den en vecka. 

Vid samtliga tillfällen jag varit här har jag fått detta enkelrum och det känns väldigt bra. Här finns allt man kan önska sig, fast borta bra men hemma bäst...

Troligtvis hemgång imorgon

Är betydligt bättre nu. Imorgon ska jag få cytostatika 9/12. Mina blodvärden har stabiliserats, jag har aptit igen, så det är möjligt att jag får åka hem imorgon om blodvärdena normaliserats. 

Onkologen än en gång

Igår drabbades jag av ett förvirringstillstånd, jag var inte mig själv. Anledningen till detta var troligvis att jag sovit väldigt dåligt de senaste veckorna samt själva cellgiftsbehandlingen

Ovan kost för mig...

”Bunker ovan jord”

Det var Leif första reaktion...

Vårt hus i Kronprinsen håller på att totalrenoveras. Vi har levt i ett ständigt buller, ibland fungerar inte vattnet och elen går och kommer. Det ska bli skönt när detta är över!

Disputation - Joseph Bugeja (vår inneboende)

Han har bott hos oss i snart fem år och det blir med saknad för vår del att han åker hem till Malta. Han disputerar kring risker och nyttan av IOT.

Färdkost för tre dagar!

Temperance

Man blir nostalgisk. Papperstidningar i all ära, men visst är det behändigare med de digitala? 

Bästa bordet, korsningen Engelbrektsg-Grynbodg

Ombyggd innergård

Stora sköna sängar med duntäcke och dunkuddar.

Fin utsikt

Härlig utsikt från vår balkong när vi var i Las Palmas 2017 alltså...

Portförbjudna i vårt eget hus

Pga asbetssanering på vårt våningsplan har hyresvärlden bokat in oss på hotell tillfälligt. Vi bor på Temperance mitt i stan, inte helt fel, middag och frukost ingår. Tur också att jag mår lite bättre. Omväxling förnöjer.

Teknisk knockout...

Rummen är ljudisolerade, nästan störande för folk som oss som bor mitt i staden.

Besök av en f.d. arbetskamrat

Slumpen styr våra liv. Vi hade försäljning på en dator, fick många svar. När klubban slogs kontaktade köparen mig för han ville hämta den själv. När det ringde på dörren och jag öppnade visade det sig att det var en gammal arbetskamrat och namne. Visst var det slumpen! Över en kopp kaffe och en fastlagsbulle pratade vi gamla minnen. Hm, sist vi sågs var 2003, alltså 18 år sedan...